I mitten av augusti 2006 försvinner den sista byggnaden i gruvområdet. Då sprängs betonglaven från 1952. Idén om att göra film väcktes i november 2005. Nu hoppas jag att finansieringen ska lösa sig - det behövs en miljon kronor - så att filmfotografen och jag kan börja på allvar.
Det måste bli av. Det finns inget sedan; det finns bara nu - eller aldrig.

Här är utdrag ur den ansökan som ställts till näringslivsnämnden, Arjeplog kommun.

 
"På några sekunder är allt borta"
En film om sprängningen av Laisvallgruvan, Arjeplog kommun

Idé Filmfotograf Format Produktionstid Längd Produktion

Maria Söderberg Stefan Holm, SH Vision AB DVCAM 16:9 (widescreen) Maj - december 2006 30 minuter Fotograf Maria Söderberg AB

Bakgrund
Europas största blygruva är stängd. Sjön Laisans vatten har fyllt orter och vägar under jord. En arbetsplats med flera hundra anställda har tystnat. Gruvsamhället Laisvall har förändrat karaktär; barnfamiljer har flyttat ut, skolan har lagts ned, många lägenheter och hus har sålts till ?fritidsboende, varav många från Norge. Men ännu, fyra år efter den sista salvan, återstår återställningsarbete. Verkstad och anrikningsverk står kvar. Det stora dammområdet ovanför gruvan håller på att fyllas igen och sommaren 2006 förväntas växtligheten bita sig fast i morän och lera.
Den stora laven med sina 86 meter reser sig alltjämt över grantopparna. Ett landmärke för Arjeplog kommuns största industri, synlig på miltals avstånd i och ikring den natursköna Laisdalen. Laven uppfördes 1952 i en tid när blyfyndigheterna inte såg något slut och när inlandssamhället expanderade. Utflyttningen söderut från denna del av Norrland bromsades.
1940-talets Klondykestämning var för länge sedan över, de smärtsamma silikosfallen började falla i glömska och brukssamhället var ett faktum. Som många andra gruvsamhällen var Laisvall klassindelat; chefer, tjänstemän och arbetare var åtskilda i sina bostadsområden och på arbetet. Inte ens skolan eller idrotten förmådde lösa upp dessa skillnader. I skolan upplevde arbetar-?barnen att tjänstemännens och chefernas barn favoriserade.
Ishockeyn, där Laisvall var framträdande, fostrade många framgångsrika spelare. Folkets hus visade bio, teater och det arrangerades danskvällar. Möjligheterna till fiske och jakt gjorde fritiden meningsfull för många. Det är väl bekant att gruvor och samhällen i dess närhet domineras av män och deras behov. Laisvall var inget undantag. Kvinnorna hade att anpassa sig till hemmafrurollen även om de var utbildade, arbetstillfällena för dem var få. Samtalen kom ofta att kretsa kring den så mansdominerade gruvan; skiftesgången, arbetsmiljö, tillgången på malm, skador.
Laisvallgruvan och samhället Laisvall blev en mänsklig och industriell smältdegel i den annars så homogena inlandskommunen. De flesta kom från malmfälten i Västerbotten och Norrbotten, men här fanns även de som kom från Norge, Finland, Danmark och Tyskland.
I augusti 2006 ska den sista laven i Laisvall sprängas i bitar. Det kommer sannolikt att bli en av de största smällar som hörts i urminnes tider i denna del av fjällvärlden.
I filmen med arbetsnamnet "På några sekunder är allt borta" är själva sprängningen utgångspunkt i en berättelse om människor och liv i en gruva med dess intilliggande samhälle.

Längd, producent och filmare
Filmens längd beräknas till 25-30 minuter. Producent och regissör är undertecknad, Fotograf Maria Söderberg AB. Jag är född och uppväxt i Arjeplog, men bosatt i Stockholm sedan 28 år. Gjorde mitt första reportage från gruvan 1984, därefter arbetat med dokumentation av gruvan (1991-1993) och senare dess nedläggning under perioden (2001-2006). Planerar även utställning och fotobok till våren 2008 med start på Silvermuseet i Arjeplog. Dess chef Ingela Bergman har under hela resan varit mycket stödjande för dokumentationen. Har gjort omfattande research inför filmprojektet och diskuterat planerna med områdeschefen för Boliden AB i Laisvall, Björn Johansson, samt andra inom Boliden AB.
Tillfrågad filmare är Stefan Holm, Luleå, med lång erfarenhet av produktioner för ett flertal TV-kanaler och olika uppdragsgivare. Han är väl förtrogen med Norrbotten med bl a produktioner förlagda till Arjeplog och dess fjällvärld. Stefan Holm har närgånget och med stor värme gjort egna filmberättelser om individuella öden.
"På några sekunder är allt borta", sa en av de gruvanställda inför den kommande sprängningen. Det var då jag såg framför mig att det skulle kunna bli film.
En sextioårig epok försvinner i ett stort moln av damm och sten.

En film - tre berättelser
1:
Det arbetslag som utför sprängningen är ett engagerat arbetslag. Några har arbetat i gruvan under hela sitt liv, andra anlitas utifrån. Boliden AB har lagt ut uppdraget på en entreprenör; Benny Larsson, Springliden. Planeringen för sprängningen kommer att påbörjas i maj.
Grand finale blir i augusti 2006 och många åskådare väntas följa smällen.
Jag fotograferade sprängningen av den 30 meter höga s k sjölaven vid Laisans strand i oktober 2004. Diskussionerna var intensiva, bryderierna många och nervositeten märktes i de snabba vändningar under samtalen - på kontor och utomhus. Samtidigt fick man en känsla av att här fanns ett stort kunnande. Den mest lugna av alla var dock sprängexperten själv, Mikael Rungdahl.

2:
Historien kring gruvan. Inledningen, samhället som växer upp och gruvan som utvecklas. Möten med anställda på olika nivåer; över och under jord och självklart en inblick i både vad det innebar att vara chef, gruvfogde, tjänsteman, bergarbetare.
Historien kan innehålla en eller flera av dessa punkter:
- Inflygning till gruvområdet med intagande fjällscener i Laisdalen.
- En bakgrund som innefattar allt från den orörda naturen, samebyn, de bofasta‚ fjällbygdens historia i korthet.
- Arkivmaterial från de första åren, några stillbilder från 1939-43 om de första fynden.
- Klondykestämning och silikosfall. Några rader ur den litterära skildringen "Grottorna" av Kurt Salomonson. (Boken skapade på sin tid kraftiga reaktioner, inte minst skildringen av silikos och familjelivet).
- Produktionen; vad gav gruvan? Hur många arbetstillfällen skapades?
- Dödolyckorna. Den svarta veckan i maj 1968 när två skrotare dog.
- Det oåterkalleliga nedläggningsbeslutet. Det föregicks av många olika planer under 1980-och 1990-talen om att t ex förlägga förvaring av uran i Laisvall och det s k Laisan-projektet där man tänkte sig en torrläggning av sjön. Vattnet skulle ledas över till Skellefteåälven. Allt stoppades efter en en långvarig debatt av miljöskäl.

3: Madeleine Johansson, 37 år, bestämmer sig för att åka tillbaka och se sprängningen. Hennes möte med sin far Stig Johansson. Genom Madeleine ser vi Laisvalls samhälle av idag. Hon blir också den levande röda tråden i filmen, en person vi kan följa.

Något mer om min egen bakgrund
Laisvall tillhörde självklart Arjeplog kommun, men ändå inte. För mig som var uppväxt i kommunens centralort var laisvallare en annan sort; de kom från andra släkter och miljöer. De geografiska 38 km som skilde oss åt var mentalt så oerhört mycket mer omfattande. Det var sällan någon arjeplogare som arbetade i gruvan. Trenden bröts på 1980-talet. Det ansågs mörkt, smutsigt och tufft - om än det var ett välbetalt arbete. Två av mina farbröder var dock i Laisvall under perioder under 1940-talet och 1960-talet. Idrotten förde människor samman. Själv tävlade jag flera gånger i längdskidor i Laisvall. Min främste konkurrent i spåret var Margareta Quist (jag tror hon var flest gånger), dotter till en borrare som kom från Danmark. Kommunen arrangerade bussresor till Laisvall vid skoldanser, här minns jag tafflig foxtrot i skolans matsal som trettonåring med de tuffa, annorlunda laisvallkillarna; flera av dem självklart mycket mer spännande än de vi var vana se i Arjeplog. På dansgolvet seglade Thomas Nilsson fram med djärva steg. Han och hans syster Maria åkte skidor, deras föräldrar kom från Västerbotten. Trettio år senare bad jag dem komma till Laisvall inför nedläggningen för att berätta om sin uppväxt. Det var uppenbart hur olika deras upplevelse var; Thomas minns det mesta med spänning och glädje, Maria avskydde söndagar, tristessen och rädslan över att något skulle hända pappan i gruvan. Det var först när han satte nyckeln i låset sent på kvällen som hon kunde somna in.
I årskurs sju började alla elever från Laisvall dagligen skjutsas till Kyrkholmsskolan i Arjeplog. Vi som bodde i centrala Arjeplog var 7A, de som bodde på Öberget och ytterområdena var 7B och de från Laisvall blev 7C. Atmosfären förändrades dramatiskt. Jag minns hur jag upplevde gruvortens barn som mer högljudda, i en del fall mer kaxiga. En del av tjejerna ansågs vara mer "avancerade", vilket förklarades av det manliga överskottet i gruvsamhället och dess ungkarlshotell. Men där fanns också de stillsamma, de tystlåtna som var svåra få kontakt med. Jag är säker på - så här i efterhand - att det inte var någon skillnad alls.
Några av killarna blev eftertraktade, med efternamn som vittnade om norskt påbrå. Här fanns också de med finskt ursprung, men framför allt ungdomar med föräldrar från gruvorter i Västerbotten. När vi hade lov och höll oss på "plass'n" åkte de till släktingar i det län som var mer hemma för dem än Norrbotten - Västerbotten.
Under högstadieåren blev det fler dansresor till Folkets hus i Laisvall där källarlokalen kokade av dans, spritdofter och närmanden (om man hade tur). Själv hade jag en pojkvän under fyra år vars syster med familj bodde i Laisvall denna tid. Och honom träffade jag första gången i en buss på väg hem från en skoldans i Laisvall, han var fyllsjuk och la inte - vid det tillfället - märke till den blyga flicka som han delade bussäte med.
När jag började gymnasiet i Piteå och senare flyttade till Stockholm blev vyerna och inriktningen annorlunda. Jag arbetade med sociala frågor som narkotika- och alkoholfrågor och avslutade min socionomexamen 1985. Mitt internationella engagemang väcktes.
Det blev reportageresor till Afghanistan och Pakistan (även ned i en primitiv kolgruva). Resor med kameran till Thailand, Kina, Egypten, Sydafrika, Moçambique m fl länder. På senare år är det mesta arbetet förlagt till Ryssland och Vitryssland.
Men jag återvände till Laisvall och fotograferade 1984, gjorde ett program för Radio Norrbotten. Anders Sundelin och jag skrev för Svenska dagbladet (1986). Senare - september 1991 - reportage för Dagens Nyheter tillsammans med författaren Kurt Salomonson. Jag var fascinerad av hans bok "Grottorna".
Under alla år har jag känt att det finns många spännande saker att berätta om min hemkommun, inte minst gruvbrytningen i Laisvall. När det drog ihop sig till femtioårsjubileum 1993 ägnade jag veckor, kanske var det nära två månader, till dokumentation av arbetet ovan och under jord. Det blev en utställning som visades i Laisvall, Arjeplog och vid ett tillfälle i Stockholm.
Ett flertal reportage publicerades i facktidskrifter och i Piteå-Tidningen.
1994 åkte jag till en zinkgruva i Altaibergen, Kazakstan. Idéen fick jag på gruvkontoret i Laisvall i ett reportage i koncerntidningen från Trelleborg. Det publicerades i DN och Tidningen Vi. När jag hösten 2000 hörde att gruvan, slutligen, skulle läggas ned försökte jag fjärma mig. Jag var engagerad i arbetsuppgifter i Ryssland och Vitryssland. Mitt andra barn, en son som var ett år, tog sin tid och min verksamhetsnav var förlagd till Stockholm.
Men så åkte jag till Arjeplog en kylslagen sportlovsvecka i februari 2001. Hur skulle nedläggningen dokumenteras? Vad skulle bli kvar av gruvhistorien? Min fråga visade sig få ett blankt svar vart jag än vände mig. Idag, fem år senare har en del ansträngningar gjorts, bl a från metallfacket och länsstyrelsen i Norrbotten. (Jag var också oerhört tacksam att länsstyrelsen beviljade mig stöd i december 2001 för att täcka omkostnader. Metall - centralt och lokalt- har bidragit, liksom kommunen via bygdemedel - summan var 50 000 kr.) Den 5 maj 2006 presenterade Metall avdelning i Piteå skriften "Sextio år av facklig verksamhet i Laisvall), ett välkommet tillskott i dokumentationen.
Det blev en tvingande omständighet att försöka bevara den sista tiden och sedan följa nedläggningens olika faser. Det har varit en spännande resa; människor och miljöer vävda i en fond relaterad till min egen uppväxt och min nu vuxna nyfikenhet. Bemötandet i gruvan och i samhället har varit vänlig, generös, men också - med tiden - uppfordrande. Vad blir det av allt?
Det är visserligen en begravning av gruvans sista byggnad i filmen. Men den är inte tänkt att vara "dyster", snarare en "happening" - ett nödvändigt avslut på en epok i Arjeplog kommuns historia som berört många människor.

 
 
Här nedan följer en presentation av filmare och producent:

Exempel på produktioner av Stefan Holm, SH Vision

Egen produktion
Saras värld, för SVT. Stefan Holm filmfotograf, vi följer SARA i hennes vardag.
Visades av SVT i februari 2006.

Lappjävel, för SVT. Stefan Holm filmfotograf, en film om renskötaren Lars-Ante Kuhmunen som uttrycker sig genom jojken. Han har nyligen get ut en jojk CD. Filmen visas av SVT våren 2006.

.... du står för ett väldigt fint foto både i Saras Värld och Lappjävel. Det tackar vi för."
Hans Lindeberg, projektledare dokumentär samhälle, SVT Nord. Citat (e-post 20/1 2006)

Lovisa 16 år och 78 cm, har visats i TV4. Egen produktion där vi följer Lovisa i hennes vardag. (1,9 miljoner tittare såg filmen enligt mätning)

Fjällvärldens Biggles, Ture Reinholdt, Sänds av Sveriges Television TV2. Egen produktion om och med polispiloten Ture Reinholdt.

Guld-Klas från Arjeplog, Egen produktion, sändes i TV2, dokumentär egen produktion.

Från fjäll till kust, Sveriges Television TV2, egen produktion om flugfiske i Norrbotten Svenska Kraftnät, 10 filmer som beskriver hur SvK:s mobila reparationsstyrkor som jobbar ute på fältet.

Det nya Sverige, en film om Råne Älvdal, 51 min, egen produktion om kampen i Råne älvdal.

Arenaprojektet, 3 filmer, uppdrag från CDT vid Luleå Tekniska universitet. Test med handatorer under hockey och basketmatcher. (T ex att sensorer på spelarna visar den enskildes status som puls, andning mm. Samt streamad sändning av basket.)

"Rajje", 30 minuters information om doping och dess följder, egen produktion. för försäljning.

Jägarna, "En film om filmen", har visats i TV 4, TV 1000.
Dokumentären om Börje Salming (Stefan Holm filmfotograf).

Kulturskolan Rosteriet, egen produktion, Sveriges Television, Norra Magasinet TV2,

Rekryteringsfilm av amerikanska studenter, Beställningsfilm, Luleå Tekniska Universitet .
Rekryteringsfilm av svenska studenter, Beställningsfilm, Luleå Tekniska Universitet 1999.

Sveriges Television TV2, Ten u Tex Raiders, Shady Grey, Rockvideo, egen prod.
Sveriges Television TV2, Räddningshundar, egen TV Produktion
Absolut Norrbotten, ett bildkollage om Norrbotten, egen produktion. för försäljning.
Nganasan ett folk i Sibirien, TV Dokumentär, Sveriges Television TV2.
Lamut ett folk i Sibirien, TV Dokumentär, Sveriges Television TV2.

Kalix Kommun, Extrasändning från Kalix, 2 timmar TV sändning, direkt via satellit.

Kompassen 1, 2 och 3, utbildningsfilm, Norrbottens Läns Landsting.

Överlevnad med Lars Fält, egen TV Produktion,Sveriges Television TV2.
Hundspann i Muddus, egen TV Produktion, Sveriges Television TV2.
Piteå målningenv, egen TV Produktion, Sveriges Television TV2.

Beställnings- och reklamfilmer
Vattenfalls monument i Porjus, Beställningsfilm, Vattenfall Norrbotten.
Posthantering, Beställningsfilm, Falcon Aviation Malmö.
Mobilt slakteri, Beställningsfilm, Sandströms Transportprodukter.
Naturbruk, Rekryteringsfilm för Naturbruksgymnasium, Norrbottens Läns Landsting.
Mental test unghund, Beställningsfilm, Svenska Brukshundklubben.
Titta in i Kalix, Beställningsfilm, Kalix Kommun.
Ventilation skall inte behandlas som luft, Beställningsfilm, Confortia AB
"Norrbotten är som eljest" med Ronny Eriksson, TV-reklam, Norrbottens Turistråd.
Quick change, beställningsfilm, Falcon Aviation.
Konsumentverket, Orjan, med Ronny Eriksson, Beställningsfilm
Svenska Jägareförbundet, Fjälljakt på Ripa, Beställningsfilm
ABB, Byggnation av gasreningsanläggning för masugn i Luleå, Beställningsfilm
Jakt & fiske vid Kaspiska havet, Sovjet, beställningsfilm.
Överkalix kommun, Beställningsfilm
Piteå dansar & ler, Reklamfilm
Hundar naturligtvis, Svenska Brukshundklubben, Beställningsfilm.
Vattenfall Norrbotten, beställningsfilm
STÅL, Människa - Miljö - Hi Tech, Beställningsfilm för SSAB Tunnplåt Luleå
Snöskoter Rätt och Slätt, Utbildningsfilm, beställare MHF region Nord.
Volvo Lastvagnar utlandsdivision, Göteborg, 9 olika produktioner, senaste filmen för en stor visning av nya bilar i Brasilien.
VAC Metall, Beskrivning av en process på SSAB i Luleå, Beställningsfilm.

Övriga kunder:
SVT Sporten
SVT Kanal 1 och TV 2
TV 4
TV 3
TV 5
Strix Television
Kanon Television
Utbildningsradion, UR
NUTEK
Konsumentverket
MEFOS Luleå
SVR, tyskt TV bolag
Luftfartsstyrelsen
Vägverket Region Norr
SH VISION AB, Luleå

Stefan Holm
SH VISION AB - Film
Utmarksvägen 28
SE-974 34 LULEÅ
+46 920 14444 (office) +46 70 333 4444 (Stefan)

 
CV and personal presentation Maria Söderberg
Denna CV skrevs i anslutning till den internationella filmkurs som SOURCE, i samarbete med Filmpol Nord, arrangerade i Luleå den 21-26 mars 2006.

Photografer and journalist.
Maria Söderberg, born in Arjeplog 1959. Left home at 16 for studies in Piteå.
Graduated from Stockholm university (social working) 1986.
First trip to Afghanistan 1982. Came back to the Afghan refugee camps 1986-1988. Went back to Afghanistan, province Logar 1987. Last time Jalalabad and Kabul 1992.
Visited India 1986, 1988. Thailand 1991.
Egypt, reportage about belly dancing. 1991.
Vietnam 1992 about child refugees. China 1996.
Poland 1996, 1997. Belarus 1997-2006 (about 26 times) Russia 1988, 1990, 1991
and about 22 times more between 1994-2005. Ukraine 2005. Moldova 2006.

Film experience: Afghanistan 1982 and Laisvall 2001. Private.

Photos:
Konsten att berätta en historia, written by Anders Sundelin, Ordfront (1991)
Vägen från Champaran. About the peasant movement in India. Written by Anders Sundelin, Ordfront (1988)
Children First, published by Swedish institute (2002) in English and Russian language, written by Tiina Meri.

Books:
I krigets skugga. Kvinnobilder från Afghanistan. Text and photo. Fischer & Rye (1989).
Mellan krig & fred. Afghanistan. Photos and one chapter. Sida (1992).
Narkotik Ubijtsa. In Russian, RNS (2005). Photos and text.

Working with a Photo album about Polesia, Belarus. Probably ready 2007.

Exhibitions:
Afghanistan (1983, 1989 and 2002)
India (1988)
Bosnia-Hercegovina (Mostar) 1994.
Belarus (1997)
The lead mine, Laisvall (1993)
Russia (1998, 2005)

For the moment working on an exhibition in Belarus (2005-2006).

Address:
Fotograf Maria Söderberg AB www.laisvall.net
Götaforsvägen 37, 122 66 Enskede, Sweden
or Drottninggatan 25, 930 90 Arjeplog, Sweden

 
 
Tillbaka till första sidan.